Covid-19
|
Barnmorska Helene Bernmark-Liikamaa, Samordningsbarnmorska Infpreg Docent Marianne Forsgren, emeritus, Klinisk Mikrobiologi/Virologi, Karolinska Universitetssjukhuset Faktagranskat av docent Karin Pettersson, ME graviditet och förlossning, Karolinska universitetssjukhuset |
Utvärdering (antal: 6)
|
- Inledning
Från den 1 april 2022 är Covid-19 inte längre klassad som samhällsfarlig sjukdom men är fortfarande anmälningspliktig.
Men covid-19 smitta finns fortfarande här och det finns risk för att nya virusvarianter kan komma och öka smittrisken igen.
Att bli sjuk i Covid -19 när man är gravid innebär en viss risk för svår sjukdom och för tidig förlossning/kejsarsnitt. Vaccination ger bästa skyddet både för den gravida kvinnan, hennes foster och det nyfödda barnet, som blir skyddat för smitta många månader efter födelsen.
Vaccinerna är mycket väl prövade och godkända för att ge före och under hela graviditeten och under amningsperioden. Man har i mycket stora undersökningar inte sett något som tyder på negativ inverkan av vaccinet på mor, foster eller barn.
Alla gravida rekommenderas vaccination - även du som haft covid -19 tidigare. Då varar skyddet längre både för dig och barnet.
Om du inte har vaccinerat dig mot covid-19 än bör du göra det så snart du kan. Då får du ett så bra skydd som möjligt mot sjukdomen under slutet av graviditeten. Särskilt viktigt är det för gravid med känd risk för svår covid-19.
Om du redan är vaccinerad före graviditeten och det gått mer än 6 månader efter påfyllnadsdos rekommenderar man en ny påfyllnadsdos.för bästa skydd. Samma gäller om man fått mer än en påfyllnadsdos.
Vaccination är gratis.
Är du osäker diskutera med din barnmorska, som också kan tala om var du kan bli vaccinerad.
Du kan läsa mer längre ned och info från folkhälsomyndigheten finns här
Där finns också information om vaccination på andra språk. här - Vad är covid-19?
Covid-19 orsakas av ett virus ur gruppen Coronavirus (det heter så eftersom virus ser ut som en krona se här). Andra virus ur Coronagruppen orsakar vanlig förkylning men även SARS som spreds från Kina till närliggande länder år 2002 - 2003, och MERS som identifierades och spreds på arabiska halvön 2012 - 2013. Både SARS och MERS spreds som epidemier med svår lunginflammation. Epidemierna nådde aldrig hit.
Covid-19 virus har ett fetthaltigt hölje, som behövs för att virus ska vara smittsamt. Det förstörs lätt av tvål och vatten, 70 % alkohol, vanliga alkoholbaserade yt-desinfektionsmedel, klorin, väteperoxid. Det förstörs vid disk och tvätt.
Detta virus var nytt - vi har lärt oss en hel del men har fortfarande mycket att lära om covid-19 sjukdomen. Det finns därför inte färdiga svar på allt.
Kunskap och erfarenhet ökar hela tiden och den här texten kan behöva uppdateras allteftersom.Ett stort problem är att virus ändrar sig litet hela tiden när nya viruspartiklar bildas i kroppen. Det går inte fort men när så många människor världen över blir infekterade uppstår det hela tiden nya varianter. Det behöver inte betyda så mycket men kan inverka på hur lätt virus sprider sig och hur pass bra skyddet fungerar efter en tidigare infektion eller vaccination. Därför bevakas nya varianter över hela världen.
I dagsläget finns fem mutanter (coronavirus som ändrat sig), som har brett ut sig - den senaste kallas omikron, som dominerar sedan december 2021. Omikron och de undervarianter som kommer undan för undan är mycket smittsamma, infekterar effektivt de övre luftvägarna där stora mängder virus bildas. Omikron sprider sig därför lätt, har kortare inkubationstid, barn infekteras i större utsträckning än med tidigare virusvarianter.
- Hur smittar och vilken spridning har covid-19?
Smittsamheten hos Covid-19 är mycket stor. Covid-19 har spridit sig från Kina till resten av världen på kort tid. Detta virus är inte lika farligt som de tidigare men några blir allvarligt sjuka. Och eftersom det smittar så många blir antalet sjuka ändå mycket stort.
Covid-19 smitta är framför allt luftburen
o man får huvudsakligen i sig smittan genom inandningsluften vid kontakt med smittsam person
- med luften från vanligt tal om man står nära - mindre än 2 meter
- betydligt längre vid hostning och nysning eller om man t ex sjunger - se här
- den som har covid ska tänka på att inte hosta - nysa rakt ut utan i armvecket
- man kan också bli smittad via händerna om man sedan utan att tänka på kliar-gnuggar sig i ögonen eller för handen/fingrar till näsa/mun
- virus klarar många timmar-dagar på olika ytor. Handtag, ledstänger och andra ytor kan föra över smitta till händerna. Handtvätt är viktigt.
- covid-19 virus kan finnas i tarmen hos sjuka personer men det verkar ändå inte som om virus smittar med avföring
- en sjuk person. särskilt en svårt sjuk - smittar mest
- man kan smitta någon dag innan man är sjuk, när man är sjuk och 1-2 dygn efter det man känner sig frisk (ingen feber eller luftvägssymtom - litet rethosta räknas inte) – betydligt längre om man varit allvarligt sjuk
- det är vanligt att om man fått Covid-19 så har man inte några symtom eller bara känner sig litet förkyld. Trots milda (eller ännu inga) symtom så kan man smitta andra. Därför är det viktigt särskilt för ovaccinerad att inte träffa så många personer och tvätta händerna när mycket smitta sprids i samhället.
- med luften från vanligt tal om man står nära - mindre än 2 meter
- Vilka är symtomen vid covid-19?
Inkubationstiden är 2 - 14 dagar, men vanligen 5 - 6 dagar - med senare virusvarianter kortare tid 1 - 3 dagar.
Sjukdomsbilden vid Covid-19 infektion varierar mycket.
Många av de smittade känner sig inte sjuka alls eller bara litet snuviga. Särskilt vanligt hos barn.
De flesta som sjuknar känner av vanliga förkylningssymtom - feber, trötthet, muskelvärk, förlust av lukt och smak, hosta och påverkad andning. Mindre vanliga symtom är huvudvärk, halsont, snuva, illamående och diarré. Andningen kan bli påverkad - får man svårt att andas ska man söka hjälp.
De flesta - ca. 80% - blir bara litet eller måttligt sjuka, men 15 - 20% av de insjuknade får allvarlig sjukdom med bl a andnöd och påverkan på andra organ.
Äldre över 70 år har störst risk att bli allvarligt sjuka i covid-19 särskilt de som redan förut är mycket sköra. Hjärt-kärlsjukdom, diabetes, svår övervikt ökar risken. Svår covid är vanligare hos män än kvinnor. Även enstaka kvinnor i yngre åldrar kan bli svårt sjuka utan att man ännu förstår varför.
- Covid-19 hos den gravida kvinnan.
Symtomen på Covid-19 förefaller vara detsamma antingen man är gravid eller inte, likaså risken att bli infekterad.
De flesta gravida som får infektionen känner sig inte sjuka eller blir bara mycket lindrigt till måttligt sjuka.
Men några - cirka 15 - 20% - av de som blir sjuka kan ha behov av mycket sakkunnig vård.
Det verkar inte som infektionen påverkar den tidiga graviditeten.
Blir man svårt sjuk i senare delen av graviditeten finns det risk för att barnet föds för tidigt ofta genom kejsarsnitt.
Covid-19 smittade gravida behandlas på samma sätt som icke-gravida. Mycket svårt sjuka kan behöva andningshjälp på intensivvårdsavdelning och också behöva förlösas med kejsarsnitt även om barnet då föds för tidigt.
I Sverige följer man noggrant gravida med Covid-19, särskilt de som behöver intensivvård.
Man vet att vissa andra sjukdomar ger en avsevärt ökad risk för svår covid-19 sjukdom. Det är särskilt viktigt att undvika att utsätta gravida med riskfaktorer för smitta och erbjuda dem vaccination.
Vaccination är särskilt angelägen för gravida med ökad risk för att bli svårt sjuka
Kända riskfaktorer
o kronisk hjärt- och kärlsjukdom, inklusive stroke och högt blodtryck
o kronisk lungsjukdom såsom KOL samt svår och instabil astma.
o andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och
sekretstagnation.
o kronisk lever- eller njursvikt.
o diabetes typ 1 och typ 2.
o tillstånd som innebär påverkan på immunförsvar på grund av sjukdom eller
behandling
o graviditet hos kvinnor som är över 35 år eller med fetma - ett BMI över 30 -
bedöms alltid som en riskgraviditet.
o enligt Socialstyrelsen klassas graviditet vecka 22-36 som en riskfaktor
o risken för allvarlig sjukdom hos en gravid ökar även med ålder över 35 år.
Alla personer med Covid-19 ska söka vård utan dröjsmål om de försämras hastigt eller upplever svårighet att andas! Inläggning på sjukhus kan behövas!
- Covid-19 hos fostret eller det nyfödda barnet.
Covid-19 verkar mycket sällan smitta fostret under graviditet dvs över moderkakan, virus återfinns i varje fall sällan hos barnet vid födelsen.
Sällsynta undantagsfall finns - moderkakan hade skadats av covid-19 infektion och släppte över virus. I några fall dog fostret sannolikt för att moderkakan inte fungerade. Dessa mödrarna var ovaccineradeStörre studier bl. a. från Sverige bekräftar att pågående covid-19 infektion hos de födda barnen är ovanliga och oftast lindriga. Några barn var födda mycket för tidigt. I övrigt har inga barn varit svårt sjuka av infektionen
Om barnet var infekterat hade modern ofta sjuknat kort tid före förlossningen..
Man vet nu att vanlig vaginal förlossning inte ökar risken för smitta till barnet. Förlossningen sker därför enligt vanliga regler och behov.Blir modern däremot svårt sjuk före förlossningen kan man behöva tidigarelägga förlossningen.
Om modern är infekterad vid eller efter förlossningen kan barnet smittas genom nära kontakt med modern. Annan infekterad familjemedlem vid eller efter födelsen kan också smitta barnet om det inte har skydd från en mor immun efter vaccination och/eller naturlig infektion.
Bröstmjölk smittar inte, redan kort tid efter det modern blivit sjuk finns skyddande antikroppar i mjölken, så samvård av mor och barn leder inte till några infektionsproblem.
- Hur stor är risken att barnet ska smittas under graviditet?
I dagsläget är det inte klarlagt, men troligen ingen eller mycket liten. Se under 4.
- Hur påvisas infektion hos den gravida kvinnan?
Gravida kvinnor utan särskilda riskfaktorer som har lindriga symptom på luftvägsinfektion behöver generellt inte testa sig för covid-19.
Arbetar man t ex i vård och omsorg följer man arbetsplatsens bestämmelser.
De som har kända riskfaktorer, eller svårare besvär från luftvägarna, bör kontakta sin läkare eller barnmorska för bedömning om det bör göras ett covid-19-test.
Alla gravida kvinnor som har symtom och söker vård provtas.
Man tar ett prov vanligen med en näspinne, som testas för Covid-19 virus. De tester som används i stor skala är gentester - man påvisar virus-arvsmassa med PCR-teknik.
Det finns andra tester (s k antigentester) som ger snabbare svar men de är inte riktigt lika träffsäkra som gentesterna. Används i flera regioner t ex för att spåra smittade personer och för att testa personal t ex på äldreboenden.
Om man har varit sjuk eller haft symtom 2-3 veckor tidigare finns virus ofta inte längre kvar. Om man inte är vaccinerad kan man då i stället ta blodprov och göra ett antikroppstest för att avgöra om det kan ha varit covid-19. Används vid speciella frågeställningar och för att ta reda på hur stor del av befolkningen som kan ha haft tidigare infektion eller är vaccinerade.
Resultatet av sådant antikroppstest kan inte användas för att bedöma hur bra immuniteten är hos den enskilda individen - för det finns inte något enkelt test.
- Hur påvisas Covid-19 hos fostret?
Det är inte aktuellt.
- Vad finns det för behandling?
Den gravida kvinnan behandlas utifrån symtom. En medicin som verkar mot virus (antiviral medicin) finns som kan förebygga svår sjukdom om det ges snart efter det man blivit sjuk. Antikroppspreparat används framför allt för individer med svagt immunförsvar. Tyvärr minskar den skyddande effekten när avvikande virusvarianter tar över och det tar tid innan nya effektiva preparat hinner komma.
Det pågår ett mycket stort antal läkemedelsprövningar främst av medicin som verkar mot liknande virusinfektioner och mot den inflammation i lungorna som finns hos svårt Covid-19 sjuka. Samtidigt arbetar man intensivt med att konstruera nya läkemedel men det tar längre tid. Två nya antiviraler med lovande effekt har kommit men är inte godkända för behandling av gravida.
Andra viktiga mediciner är blodförtunnande medel som används för att motverka blodpropp särskilt till gravida sjuka i covid-19. Till svårt covid-19 sjuka ger man medel mot den inflammation i lungorna som finns hos dessa patienter. - Vad kan man göra för att undvika att bli smittad?
Bästa skyddet får man genom att vaccinera sig enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Vaccinationsprogrammen mot Covid-19 har varit mycket effektiva - under första årets användning beräknar WHO att vaccinationsprogrammen sparat upp emot en halv miljon liv i Europa, i världen merän 15 miljoner. Allvarligt sjuka kvinnor som behövde andningshjälp och intensivvård blev mycket få - alla ovaccinerade.
Men detta virus liksom vaccinerna är nya - utvecklingen följs hela tiden noga och man lär sig mer och mer. Vaccinationen mot covid-19 skyddar mot allvarlig sjukdom men har begränsad effekt mot lindrigare infektion och smittspridning. Vaccinskyddet minskar med tiden - redan efter 3 - 4 månader när nya avvikande virusvarianter dykt upp. En påfyllnadsdos återställer eller t o m vässar skyddet redan inom några veckor, en andra påfyllnadsdos är ändå mer effektiv: Skyddet för en gravid kvinna blir ännu bättre och varar längre. Barnet får antikroppsförsvar från modern som skyddar dett fullgångna barnet många månader -längre ju bättre vaccinerad modern är. Viss påspädning av skyddet sker också med amning.
Efter naturlig infektion varierar skyddet mycket hos olika individer och liksom vaccinskyddet avtar det med tiden. Vaccinskyddet är bättre än det man får efter en infektion, en kombination är sannolikt allra bäst. Det finns inget enkelt test som visar hur bra man är skyddad.
Därför rekommenderas man följa det vanliga vaccinationsschemat även om man haft covid-19. Vaccination bör ges inom några månader efter det man tillfrisknat.
Reaktioner eller biverkningar i samband med påfyllnadsdoser är desamma eller något lindrigare än vid grundvaccinationens två doser fortfarande ses ingen negativ påverkan på graviditeten/foster/barn.
Vaccinerna vidareutvecklas för att skydda bättre mot nya virus varianter, effekt och säkerhet övervakas hela tiden.
Inför covid-säsongen 2023-24 rekommenderar Folkhälsomyndigheten.
grundvaccination med tre doser till ovaccinerad gravid kvinna - två doser med ett par veckors mellanrum och en påfyllnadsdos minst 4 månader senare
påfyllnadsdos till tidigare grundvaccinerad kvinna om minst 6 månader gått efter påfyllnadsdos - gäller även om man fått flera påfyllnadsdoser
närstående över 18 år rekommenderas vaccination med en påfyllnadsdos (höstdos) utöver grundskyddets två doser.
Vaccinationsschema
Vaccin kan ges under hela graviditeten och under amningsperioden.
Grundvaccination ges till ovaccinerad: som regel börjar man vaccinera efter vecka 12 för att skyddet ska vara bäst under senare delen av graviditeten.
Men om man fått. en första vaccindos (dos 1) redan före graviditeten eller tidigt i graviditeten bör dos 2 ges med det intervall som rekommenderas för vaccinet.
Påfyllnadsdos till tidigare grundvaccinerad ges med fördel något senare så att skyddet blir bäst under senare delen av graviditeten.
Prata gärna med barnmorska på MVC.
Mer info om vaccination mot covid-19 från folkhälsomyndigheten hittar du här
Där finns också information om vaccination på andra språk se här
Andra åtgärder för att undvika/minska smitta:
Allmänna aktuella rekommendationer från Folkhälsomyndigheten för att minska smittrisken kan läsas här
Stanna hemma och undvik nära kontakt med andra om du är sjuk och har symtom som kan vara covid - 19. Det gäller också om du har tagit ett självtest som är negativt.
Den som är ovaccinerad bör vara extra försiktig och undvika inomhusmiljöer där många människor samlas.
Är någon annan i familjen sjuk med symtom som kan vara covid-19 - i synnerhet om du själv är i senare delen av graviditeten:
håll i möjligaste mån avstånd till den sjuke/a och var extra noggrann med handhygien: egen handduk, handtvätt med tvål och vatten (se här). Handsprit med minst 60% alkohol är också effektiv och kan användas på händer, ytor, handtag och t ex mobiltelefoner, tangentbord på datorer som många använder.
Råd från svenska föreningen för obstetrik och gynekolog
Vad kan ytterligare göras för att minska risken för covid-19-smitta under graviditet.
o Följ Folkhälsomyndighetens aktuella råd för att motverka smittspridning
o Vaccinerade gravida bör tillåtas arbeta läs här
o Arbeta hemifrån i sen graviditet om möjlighet finns, för att undvika smitta och sjukdom i allmänhet.
o Föräldrapenning kan tas ut från graviditetsvecka 32 och rekommenderas särskilt för ovaccinerade. Inget särskilt intyg behövs förutom moderskapsintyget som varje gravid får av sin barnmorska.
o Gravida med arbete som innebär hög risk för smitta bör diskutera med sin arbetsgivare om annan placerin eller graviditetspenning, oavsett vaccinationsgrad.
o Ovaccinerade gravida med sjukdom eller tillstånd som kan innebära ökad risk för svår sjukdom bör, gärna redan i tidig graviditet, diskutera med ordinarie vårdgivare om vilka åtgärder som kan minska riskerna.
o Gravida som gått in i graviditeten med uttalad övervikt, hjärt-kärlsjukdom, annan svår sjukdom eller diabetes bör diskutera med sin arbetsgivare. I vissa fall kan omplacering eller avstängning bli aktuell. Då kan Försäkringskassan ta ställning till så kallad graviditetspenning.
Om vaccinerna
Två mycket vaccin används här för vaccination av gravida kvinnor. i Sverige. Andra godkända vaccin finns och många fler är under slutgranskning för godkännande.
Alla godkända vaccin har mycket hög skyddseffekt och biverkningar i de stora utprövningarna kortvariga och lindriga.
Det finns mycket omfattande dokumentation och erfarenhet av de två mRNA vaccin som i Sverige ges till gravida: Corminaty (Pfizer-BioNTec), alla åldrar) och Spikevax (Moderna, 30 år eller äldre). Man kan få vilket som helst av dessa två vaccin. bägge har samma effekt. Vaccinen vidareutvecklas för att skydda mot nya virusvarianter.
Vaccinerna är mycket väl utprövade och väl dokumenterad erfarenhet finns genom stora studier och övervakning av mycket stora vaccinationsprogram
· har visats vara effektiva hos gravida med mycket hög skyddseffekt mot sjukdom, ännu högre mot svår sjukdom
· biverkningar lindriga till måttliga - samma som hos inte gravida
· säkra för gravida/ammande kvinnor utan påverkan på graviditeten/fostret/barn så långt man hittills kunnat följa t ex ingen ökad risk för spontanabort eller ökad missbildningsfrekvens hos barnet
vaccin går inte över till fostret eller vid amning.
· även barnet skyddas mot covid-19 smitta genom vaccination av modern under graviditeten.
Sökord: Covid-19
Uppdaterad: 2023-04-07
Hjälp oss att utvärdera kapitlet!