Candida (jästsvamp)

1. Vad är Candida?
   
   

   Candida är en jästsvamp, den vanligaste formen är Candida albicans. Men infektion med andra Candida-arter förekommer. Candida eller svampinfektion kan uppstå i många av kroppens vävnader, men är särskilt vanligt i vagina. Den vanligaste orsaken är en obalans i vaginans bakterieflora, vilket kan ge överväxt av Candida albicans. Det är en svamp som normalt finns i små mängder i bakteriefloran i mag-tarmkanalen och i vagina.

    

   
   
   



2. Hur smittar och vilken spridning har Candida?
   
   

   Jästsvampinfektion är en av de vanligaste underlivsinfektionerna. Om man tar ett odlingsprov från vagina på alla friska kvinnor kan man hitta jästsvamp hos en femtedel. Det uppskattas att flertalet kvinnor drabbas av en infektion åtminstone en gång under sin livstid. Män kan reagera på jästsvampens toxiner men får sällan själva infektionen. Jästsvampinfektion räknas inte som en sexuellt överförd infektion.
   Hos en mindre andel av kvinnor återkommer Candida-infektionen mer än tre gånger per år. Detta benämns som återkommande vulvovaginal candidos.

    

   
   
   



3. Vilka är symtomen?
   
   

   De typiska symtomen vid en Candida-infektion är klåda och sveda i underlivet och ibland en vitaktig grynig flytning samt rodnade slemhinnor.

    

   
   
   



4. Candida hos den gravida kvinnan.
   
   

   Under graviditet är det vanligt med jästsvampinfektion. Orsaken till detta är graviditetens påverkan på immunförsvaret och de förändrade hormonnivåerna, med höga östrogenhalter.

    

   
    

   
   
   



5. Hur stor är risken för att fostret/barnet skall smittas under graviditeten?
   
   

   Risken för överföring av Candida från modern resulterande i en infektion hos barnet är mycket liten. Att sprida smittan till barnet i samband med förlossningen är mycket ovanligt trots att Candida finns i vagina hos många gravida kvinnor. 

    

   Det är vanligare med Candida-infektioner hos barn födda före graviditetsvecka 30 eller med mycket låg födelsevikt. De få mognare barn som insjuknar har oftast kirurgiska problem.

    

    

   
    

    

   
   
   



6. Hur stor är risken för en candidainfektion under graviditet?
   
   

   Under graviditet är det vanligare med jästsvampinfektion än om du inte är gravid.

    

   
   
   



7. Hur påvisas Candida hos den gravida kvinnan?
   
   

   Jästsvamp ger rodnande slemhinnor och gryniga vita flytningar som är synlig vid gynekologisk undersökning. Prov kan tas med en odlingspinne.

    

   
   
   



8. Hur påvisas Candida hos det nyfödda barnet?
   
   

   Odlingsprov från blod, urin, ryggmärgsvätska eller eventuella sår.

    

   
   
   



9. Vad finns det för behandling?
   
   

   Jästsvamp kan lokalbehandlas med vagitorier (slidpiller) och kräm (receptfria läkemedel) vid symtom. Jästsvampinfektion under graviditet är mer svårbehandlad än annars, infektionen återkommer ofta trots behandling. I samråd med behandlande läkare kan långtidsbehandling provas för att slippa stora besvär. Behandling med tabletter ska inte ges under graviditet.
    

   Vid allvarlig svampinfektion hos det nyfödda barnet ges intravenös behandling med svampdödande läkemedel.

    

   
   
   



10. Vad kan man göra för att undvika att få besvär?
    
    

    Några särskilda råd för hur man ska undvika att få Candida går inte att ge. Möjligtvis kan man tänka på att undvika överdriven tvättning med vanlig tvål i underlivet. Tänka på att tvätta underkläder i mer än 60 grader i tvättmaskinen, då dör svampen.

     

     

    
    
    



11. Candida hos ammande kvinnor och deras barn.
    
    

    Ammade kvinnor kan få svamp på bröstvårtorna och ibland i mjölken. Oftast efter antibiotikabehandling, såriga bröstvårtor eller om hon har eksem på bröstvårtorna.
    Symtom på svampinfektion i huden på bröstvårta och vårtgård är sveda, klåda, brännande smärta vid amning samt ett ilsket rodnade, fjällande område.
    Oftast kan man samtidigt se svamp i barnets mun i form av muntorsk. Då har barnet en vitaktig beläggning på tunga och insida av kinder och i gommen, som till skillnad från mjölkrester inte kan skrapas bort. Oftast behandlas barnet inte om inte den ammande mamman får symtom av svamp på bröstvårtorna.
    Om du har dessa symtom kontakta din amningsmottagning, vårdcentral eller barnavårdscentral.

     

    
    
    

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt

1. 1 2 3 4 5
2. 1 2 3 4 5

Sidan inte giltigt. Koden du angav är inte giltigt.

Generera ny bild

Skriv in koden från bilden